Jag blir glad av att åka till dagis. Spelar ingen roll om det varit en bra eller dålig dag på jobbet, så fort jag svänger in till Theas dagis och ser henne klättra, gräva i sandlådan eller stå och hoppa som en liten boll så blir jag bara lycklig. Eftersom jag har en ilsket grön bil som är lätt att känna igen är det alltid något barn som upptäcker mig redan när jag svänger in på gatan. Då går djungeltelegrafen blixtsnabbt och när jag kliver ur bilen är det redan tre barn som gastar att Theas mamma är på intågande. Välkomstkommittén vid grinden utgörs nästan alltid av Hannes och Vilma. När Thea upptäcker min ankomst lyser hon visserligen alltid upp som en sol men springer sällan fram till mig direkt. Hon springer istället runt och informerar samtliga fröknar om att "Mamma har kommit!" Men sen - sen får jag de finaste kramar man kan tänka sig. Idag lade hon även till orden "Vilken fin tjej mamma får!". Och då smäller man ju nästan av.
Idag har vi firat Lovisa-dagen. Med paket. Efter att Thea försäkrat sig om att ingen tomte skulle vara inblandad i festligheterna visste hennes glädje över att få öppna ett paket inga gränser. Thea fick ett 6m långt hopprep som hon snabbt lade på köksgolvet innan hon gick och lekte med sina andra saker i sitt rum.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar