Hipp hipp Hurra!

Jag har fyllt år. Igen. När jag var liten upplevde jag det som en evighet bara avståndet mellan födelsedag och jul men nu tycker jag födelsedagarna börjar komma lite väl tätt. Jag är liksom nöjd nu, tycker jag har en rätt behaglig ålder och skulle kunna trycka på paus-knappen ett tag. Fast det klart, om två år fyller jag faktiskt år 11-11-11, och det känns ju nästan lika maffigt som ett milleniumskifte.

På den stora dagen bjöds det på finsång och frukost på sängen. Thea inledde med att för full hals gasta DU FYLLER ÅR IDAG, MAMMA!! från sin säng, innan det tisslades och tasslades och födelsedagståget trädde in i sovrummet. Thea påpekade snabbt att det inte riktigt lämpade sig att äta i sängen men när hon sedan såg att Jon varit förutseende och även förberett en liten frukost-skål till henne också på brickan så hade hon överseende med frukostens placering.

Finaste födelsedags-teckningen. Texten har Thea och dagisfröken hjälpts åt med, men sitt namn har hon faktiskt skrivit helt själv!

Vi har även hunnit fira några pappor med anledning av Fars Dag. Morfar var i Stockholm för att ta emot mina och syrrans gratulationer.


Spenderade dagen på Ekerö, jättemysigt och fullt ös medvetslös! Den i särklass mest populära aktiviteten gick ut på att jag jagade Thea och Elsa mellan en soffa och en fåtölj. Fram och tillbaka. Ganska länge. Lilla Hedda satt i sin baby-sitter och betraktade detta virrvarr av färgglada barn som sprang runt och skrek och en galen tant (jag) som sprang efter med händerna över öronen i ett försök att skydda den hörsel som fortfarande kvarstår.

"Titta, nu syns vi inte, mamma!"

"Smeeeet!" Nya ordet vi kör vid fotosessions, nästan alltid lyckat resultat!

Söta Hedda brände av ett gäng leenden i den här klassen!

Idag återberättade för övrigt en kollega en konversation med sin 7-åriga dotter.
"Mamma, det viktiga är inte att vara rik. Det som är viktigt är att få vara frisk och att ha varandra", hade Alva sagt igår vid hämtning på fritids. Ganska stora ord för att vara 7 år gammal. Kort därefter tillägger dock dottern: "Pengarna kan man ju ha på banken istället".

Fint Linn-besök

Idag fick jag finbesök på jobbet! Linn har höstlov och följde med Vesa till jobbet. Superkul, tyckte jag som träffar Linn alldeles för sällan. Efter en gemensam lunch med glassdessert (mycket noga utvalda kulor av Linn) så fick jag hjälp av Linn inför kommande revideringar inom kakor & kex. Jag hade ett par barnkex på tapeten som jag ville få lite bättre kunskap om. Och den här tjejen har koll, vill jag lova. "Det där är svamp-bob, det går på Bolibompa och på nicelodeon", sa Linn. "Dora, det tycker jag inte alls är kul, det är för lite mindre barn. Men Thea tycker om Dora! Dora går också på Bolibompa och nicelodeon". Saken är biff, jag trycker på gröna knappen.

Med risk för att låta lite skrytsam så tyckte Linn att det var mycket roligare att sitta hos mig än hos Vesa. "Det är mycket roligare hos dig, Maria. Här är rörigt och massor av kakor. Och så har du stort papper också", sa Linn och ritade av min kollegas kalender på ett A3-papper. I kalendern prickade vi sedan in allas födelsedagar (blir ju en och annan). Sedan undrade hon lite bekymrat vad jag gör med alla varuproverna när jag går hem, så att inga tjuvar kommer och tar dem medan jag är hemma och sover. Linn är en rolig tjej, vi bestämde att vi ska boka in en pyssel-dag inför jul, tror inte jag gett mig på flörtkulor och piprensare sedan mamma testade lågstadiepyssel på mig och syrran för väldigt, väldigt många år sen.

Linn och ett gigantiskt ICA-äpple

Till min sjukdomsdagbok skulle jag vilja addera ytterligare krämpor efter öron- och bihåleinflammation, nämligen ett troligen inflammerat alternativt uppslitet muskelfäste. Sannolikt orsakat av min tre veckor långa hosta. Inget jag rekommenderar alls, det gör ont, ont, ont.

(K)räksås - anyone?

Jag är fortfarande inte frisk, verkar ha åkt på ett riktigt envist virus. Två veckors hosta, ett inflammerat öra, svullna bihålor och ett ganska risigt sk allmäntillstånd. Läkaren har ordinerat rikligt med varm vätska samt att tryckutjämna örat 10 gånger i timmen. Det är väldigt ofta, testa gärna det ett par dagar, det blir ett och annat blås sammantaget. Thea verkar än så länge ha klarat sig relativt bra från den här luftvägsinfektionen.

Hur som helst, igår stod fisk, potatis, ärter och sås på middagsmenyn. Eller "Saus" som vi säger. När det gäller fisk. Är det sås till kött så heter det sås. Glasklart. Det tycker åtminstone jag och Thea. Och Jon har ju uttalet gratis eftersom han är flerspråkig, dvs uppväxt i Växjö. Thea noterade dock att romsåsen bytts ut till något mer trögflytande och undrade vad det var för saus. Vi kunde då berätta att fisken denna kväll ackompanjerades av en räksås istället. " Jag vill ha mer kräk-saus", sa Thea.

Kräk-saus, det är fina grejer det!

Puss & kram & godnatt & frukost

Nattning av en 3-åring är en procedur. Åtminstone ställer min Thea ganska höga krav på att nattningen följer ett visst mönster:

Tandborstning - Thea släpar fram en köksstol till diskbänken för att göra kvällens val av tandkräm. Hemma hos oss erbjuds blå eller röd tandkräm. Just nu är den röda hetast. Varför tandkrämen står på diskbänken vet jag egentligen inte, men eftersom det är en placering som Thea är nöjd med så känns det som en bra placering. Thea är faktiskt väldigt duktig på att borsta sina tänder själv och efter att ha inlett med att svälja tandkrämsklicken så gnuggar hon på riktigt bra.

Bokval - Två böcker läser vi varje kväll i sängen. I vår säng ska väl tilläggas... Thea är mycket noggrann när hon gör sina bokval och erfarenheten har lärt oss att det är fridfullast för samtliga inblandade om hon fritt får ösa ut alla böcker ur bokhyllan och noga, noga gör sina val.

Bokläsning - I detta moment är det likt de två ovanstående, väldigt viktigt att man behåller sitt tålamod och låter Thea fixa och trixa själv. Thea är i sitt esse vad gäller "kan själv!". Först ska gossedjur väljas och bäras in i vårt sovrum. Därefter tar hon bort kuddar och överkast medan hon trallar på en sång. Sedan placerar hon sin kudde ovanpå min och meddelar med klar stämma att det är dags att läsa nu!! Igår bad hon dock Jon vänta med böckerna då hon kände att Tiger plötsligt inte fick plats i vår säng. "Du förstår Tiger, du får inte plats, du får sova här inne i min säng", sa Thea och vaggade Tiger och la honom prydligt i sin säng. "Puss o kram o godnatt, imorgon blir det frukost", sa Thea. Sedan var det dags för en av mina höjdpunkter i nattningen, nämligen stora och lilla kramen, ibland delar hon även ut pussar på min kind. Finaste tjejen i världen. "Puss och kram och godnatt, Thea", sa jag. "Puss o kram o godnatt, mamma imorgon blir det frukost!", sa Thea och lade sig tillrätta inför Jons bokläsning. Hon somnade mitt i den andra boken.

En fin bild helt enkelt

Bus på Ekerö

I helgen hälsade vi på hos syrran ute på Ekerö. Fullt ös, och väldigt roligt att se Elsa och Thea leka och ha så roligt tillsammans! Dans, kurragömma och en promenad i ösregn stod på schemat (eller ja, regnet var kanske inte så inplanerat men det var så det blev). Jag och Jon nosade lite på området och suktade lite när vi såg de vackra omgivningarna. Tänk va bra det vore att bo nära syrran - trevligt för oss, roligt för barnen och grym avlastning åt varandra med dagishämtningar och annat.... Hm. Det där tål liksom att tänkas på.

Kusin på kusin!

Jag är för övrigt förkyld. Väldigt förkyld. Så där på riktigt liksom. Idag berättade jag för Thea att jag är förkyld (som om det inte skulle synas...). " Ta en näsduk och näsdroppar då, mamma!", sa Thea och hoppade vidare. 3 år och redan full koll på husapoteket.

Till sist vill jag bara upplysa om att man from nästa år inför Mazarinens Dag. Jojomen, och om jag inte minns fel var det den 10 januari som denna festliga dag går av stapeln. Lagom till när alla bantningskurer efter julbordet börjar ta fart. Men eftersom det finns en Ostkakans Dag, en Fetaostens Dag (ny kunskap för mig!) och Kanelbullens dag, så varför inte? Men det jag funderar över är: vem sjutton bestämmer vad som ska firas och när? Själv föreslår jag en Kladdkakans dag. Den 13:e. Varje månad.

En inlåst tjej...

Drama på dagis i veckan. Häromdagen när jag hämtade Thea var en av fritidspedagogerna alldeles förtvivlad. Det som skett var att Thea gått in på toaletten i samband med det gemensamma handtvätteriet inför mellis på eftermiddagen. Ingen såg att Thea gick in och något annat barn råkar sedan stänga dörren. Lyset var trasigt och Thea lyckas komma åt låset inifrån och låser helt enkelt in sig i mörkret. Fröknarna missar detta och traskar ner till matsalen. Det är först när en annan fröken passerar toaletterna som hon hör att det är någon som är ledsen och ropar inifrån en av toaletterna. Sannolikt rör det sig om en ganska kort tid Thea var inlåst, men jag provade själv att gå in på en av toaletterna på jobbet, stänga och släcka lyset. Ganska obehagligt. Och är man dessutom 3 år och hör alla andra gå iväg så är det nog ingen vidare upplevelse. Thea blev såklart glad över att bli utsläppt och komma ner till mellis och fortsatte sedan leka som vanligt. Det var först på kvällen som händelsen kom ifatt henne och hon pratade länge, länge om det som hänt. Dagen efter kissade Thea på sig på dagis. Det var första gången sedan vi tog bort blöjan i juli så det känns inte som en slump. Jag och Thea har spenderat en del tid på toaletterna på dagis vid hämtningarna för att minska rädslan. Låsen togs bort dagen efter händelsen och ny glödlampa är på plats. Jag och Thea kom överens om att använda den andra toaletten i fortsättningen, den har både lampa, stora fönster och delfiner på väggarna.

Vet egentligen inte vem det är mest synd om; Thea eller den stackars fröken som glömde henne på toaletten och som är halvt förstörd över händelsen. Det kan trots allt hända även den bästa. Men visst. Jag hade svårt att somna den kvällen och tårarna brände under ögonlocken när jag för mitt inre såg min lilla tjej, inlåst på en mörk toalett, alldeles ensam. När Thea pratar om toalett-incidenten lyser hon dock alltid upp på slutet, eftersom hon efter hon blivit utsläppt fick en smörgås på mellis. I hennes värld finns det nämligen alltid en ny måltid att se fram emot.

Jazz-mys & muffin-frossa

Igår var vi på jazz-mys! En fullkomligt lysande jazz-föreställning för barn. Thea (och även jag & Jon) var imponerad av Andreas insats som pianospelande storebror Adde i "Familjen Svängssons svängiga mysikaffär". Höjdpunkten för Thea kom när ensemblen körde Hajen-sången som Thea nyss lärt sig på dagis. Själv blir jag bara genuint lycklig av att lyssna på musikaliskt begåvade personer oavsett repertoar. Skivan rullar nu konstant på stereon och ackompanjeras flitigt av Thea med klangspel, gitarr, maracas samt bongos. Theas största utmaning är att spela och samtidigt utföra alla de rörelser som tex Hajen-sången inkluderar.

På eftermiddagen hade vi muffins-fest med Fam Norlander och Eric & Ellinor. Thea gillar verkligen att baka. Allra bäst tycker hon om momentet när smeten skall avsmakas. Hon älskar smet. Precis som jag. Ibland är det ju nästan synd på smet-upplevelsen att sätta in kakan i ugnen över huvudtaget. Thea visade prov på både god smet-kontroll och tålamod när vi försökte pricka de pytte-små formarna till våra mini-muffins. Folke uppskattade Theas bakkonster men valde ändå att toppa fikat med ett halvt ben på vår kylskåpsmagnet i porslin.

Smet, det är bra grejer!

Socker-chockade barn..

Idag sålde jag för övrigt vår soffa. Thea tyckte det var väldigt märkligt att helt okända personer plötsligt klampade in och bar iväg vår soffa. Hon var mitt i ett spännande Alfons-avsnitt och uppskattade inte uppbrottet. Trots att jag lyckats sätta på den norska versionen. "Mamma, kom och titta, de pratar konstigt!"

Dagis-tut

Jag gjorde det. Jag trotsade min hypokondri över svininfluensan och åkte på leverantörsbesök till London. För den opåläste kan jag meddela att 2/3 av alla drabbade i Europa befinner sig i.... just det, England! Så här i efterhand kan jag konstatera att jag är förkyld men sannolikt befriad från flunsan än så länge. Nöff nöff.

Under min resa fanns två förväntansfulla själar här hemma i Frösunda. Jag vet egentligen inte vem som var mest förväntansfull av Thea och Jon inför dagis-hämtningarna medan jag var borta. Det flöt på fint (såklart) bortsett från att Jon missade den obligatoriska lilla bil-tuten när man åker från dagis. Och det fick han äta upp. Thea påpekade snabbt vid hämtningen att han inte fullföljt sina plikter och hade dessutom informerat samtliga fröknar om vad som inträffat vid lämningen. Till Jons försvar så krävs det lite övning att faktiskt hantera att svänga ut på vägen och samtidigt veva ner rutan för hand (japp, inga elhissar här inte), sträcka ut handen, vinka samt tuta. Man har i princip tio sekunder på sig att utföra alla dessa handlingar innan dagisets utegård försvinner ur sikt.

Sötaste och gladaste tjejen!

Men även jag fick en utmaning vid en av hämtningarna i veckan. När Thea och jag gick i trappan mötte vi Achmed och hans pappa. "Mamma, Achmeds pappa ser ut som en pepparkaka!", sa Thea och trampade sedan vidare i trappan.

Pippi i centrum

I lördags var det Solna-dagen. Festligt. Jag och Thea tog oss ner till Solna centrum för att få se en glimt av Pippi Långstrump som enligt rykten skulle bedriva allsång. Thea var enormt förväntansfull och satt som förstenad på gräset och lyssnade till sin stora idol uppe på scenen. Sen hade vi tur. Väldigt tur. När vi genade genom gallerian för att komma till parkeringen, vem ser vi då gå 20 meter framför oss? Pippi!! Thea började bokstavligen galoppera för att hinna ifatt den stackars skådespelaren som unnade sig en paus. Är man Pippi så är man, tänkte jag och hakade på Thea i jakten på tjejen med flätorna längre fram. Det var först när vi befann oss inne på de offentliga toaletterna i Solna Centrum som jag kände att det trots allt fanns en gräns på förföljelsen och jag fick Thea att acceptera att vänta på Pippi utanför istället. Thea hoppade som en gummiboll och laddade upp inför mötet, hon skulle både vinka och säga hej till Pippi, sa hon. Sen kom Pippi. "Jag tror du vet vad jag heter", sa Pippi till Thea. Thea var stum av beundran och fick inte fram ett ljud. När pippi gått fick Thea slutligen fram "Mamma, Pippi var kissnödig".

Det var en stor händelse för en liten tjej. Thea talar nästan non-stop om mötet med stjärnan. Idag när jag hämtade Thea från dagis kunde fröknarna försäkra mig om att samtliga på dagis idag fått ta del av hennes storslagna berättelse. Nämligen att Pippi var i centrum, var kissnödig och åt en korv. Japp, hon hade faktiskt en korv i handen på väg ut från sitt toalettbesök och en sådan viktig detalj går iallafall inte min tjej förbi!

En söt tjej

Den här veckan är Thea i Finland med hela det finska gardet. Det är med andra ord väldigt tomt här hemma.

Thea var förstås förväntansfull inför resan. "Mamma, jag ska åka till Fimm-land och köpa choklad till mamma." That's my girl! Kvällen innan Thea skulle åka satsade vi på en myskväll i soffan. För mig är myskväll att man sitter och kramas i soffan, för Thea innebär det ett maratonlopp i bokläsning. "Mamma, du får läsa den här och den här och den här. Och så läser vi dem 1 gång och 4 gånger och 2 gånger. Sen räcker det, mamma". Nu gillar ju jag som tur är att läsa böcker. Och det är ju så lätt att smyga in småkramar under tiden också. Dock har vi lite olika önskemål vad gäller variation på böcker. När jag två timmar senare tog igen mig på soffan och vilade rösten ett ögonblick undrade Thea om jag tyckte att hon var söt. "Sötast i hela världen!", sa jag förstås. Då nickade Thea instämmande. "Ja. Jag är faktiskt söt, mamma". Min fin!

En kex-tjej

Häromdagen tog jag med lite varuprover till dagis. Då blir man populär vill jag lova! De två kakburkarna var mycket uppskattade av fröknarna och placerades snabbt i personalrummet. Thea upptäckte förstås kakburkarna här hemma innan vi åkte till dagis. Och ville provsmaka för att säkerställa kvalitén. Jag förklarade att när hon fyller 18 år, då kan hon också jobba med kakor och kex. Det var till min förvåning ett svar som hon accepterade utan invändning. Sedan åkte vi till dagis och jag tänkte inte så mycket mer på det. Men Thea har ett imponerande minne. Två dagar senare berättade Thea om sina framtida planer : "Mamma, när jag är 18, då kan jag jobba med kakor och kex. Det vill jag göra, mamma." Jag tipsade henne om att först plugga i 4,5 år på Internationella Ekonomprogrammet men det tyckte Thea verkade sådär, tror jag.

Burka?

I fredags vaknade vi alldeles för tidigt. Det tyckte åtminstone en av oss. Jag försökte som vanligt övertyga Thea om att det fortfarande var natt men henne lurar man inte! Dessutom är det första ord hon säger när hon vaknar oftast "frukost" (eller fruskost!) och då är det i princip meningslöst att komma med förslag i stil med "vill du inte krypa ner här hos mig istället?" (Det är förstås alltid värt ett försök). "Mamma, jag vill ha fil och flingor utan hallon och musli och russin mamma, det vill jag ha!". Någon minut senare sitter vi nästan alltid vid frukostbordet.

Thea noterade att Jon inte var på plats. Jag förklarade att han flugit flygplan till Riga över helgen. Thea blev imponerad. "Gör han det på dagis idag, mamma?". Det var minsann ingen aktivitet som hon blivit erbjuden på Gläntans förskola. Sedan mindes hon plötsligt gårdagens frukostsittning och utbrast "Men mamma, Jon åt ju ingen fruskost igår!!" Att någon skulle ha missat en frukost var nästan mer än Thea kunde hantera och jag drog till med att "han nog köpte en smörgås på väg till jobbet". Thea funderade på detta ett ögonblick, frukost för henne är nämligen synonymt med fil, flingor utan hallon, musli och russin. "Mamma, var det ost på Jons smörgås?" Det visste jag förstås inte. "Jag tror det", sa Thea

På lördagen fick vi besök av syster med familj, supermysigt. Fullt ös med kapplöpning på gården, trädklättring och kanin-letande. I parken nära oss hittar man nästan alltid minst en kanin som hoppar omkring. Utom den här dagen förstås. Samt de dagar när Thea springer in i parken i full karriär och gastar Kaaaaniiiiiiin! Då försvinner de också av någon anledning. En halvtimme efter att de åkt såg vi en kanin. På vår uteplats. Elsa slog för övrigt ett slag för religionsfrihet denna dag när hon vid middagsbordet gastade " Jag vill ha burka!" ett flertal gånger. Thea var mer intresserad av att få mer av gurkan som var placerad alldeles för långt ifrån henne.

Fotosession

Jag har flera tusen bilder. Alla kan jag förstås inte lägga in här, men några kan jag bara inte låta bli att dela med mig av...

Nakenfis!


Söt söt söt söt


Gott!


Jättegott!


Smaskens!


Thea älskar mat. Att laga mat, äta mat och prata om mat. Nu senast sjunger hon även om mat. Thea gillar även kor. När vi är på Öland har vi som tradition att gå till korna och säga godmorgon eller godnatt. Lyckligtvis har hon ännu inte insett att det är ett av hennes favoritdjur som hon gladeligen slevar i sig till middag. Däremot blev Thea lite förfärad förra sommaren vid ett tillfälle när vi hälsade på hos korna som vanligt. Då insåg hon nämligen att de bara har torrt gräs till förfogande. "Har ni ingen sås?", undrade Thea.


Öländska kor utan sås


Pirat-looken



Ko-dans


Kusin-kärlek


Syskon-kärlek


Höstfin

En dag man minns...

Vickleby, Öland

4 år. Idag har det gått 4 år sedan mamma gick bort. Theas mormor. Och det är som om Thea känner på sig att jag behöver en extra kram eller puss. Samtidigt är det också då det värker som mest i hjärtat, eftersom jag blir påmind om att de aldrig fick chansen att lära känna varandra. Det var en märklig dag för 4 år sedan, tid och rum stannade upp för oss och jag minns att jag var förundrad när jag tittade ut genom fönstret och såg att allt ändå såg ut precis som vanligt. Bussarna gick ändå, folk stressade till jobbet eller laddade upp för en sista semesterdag.
Jag är inte särskilt religiöst lagd. Men något märkligt var det ändå som hände i samma stund som jag, pappa och Karin samlades runt mamma den där tidiga morgonen. En blixt. En enda skarp blixt som lyste upp hela rummet följt av en kraftig åskknall. En kort åskskur (kändes som en minut men min tidsuppfattning är sannolikt dålig här) därefter strålande sol, en sol som fortsatte att skina resten av dagen. Idag öste regnet ner fram till lunch, därefter har det varit riktigt fint väder. Så var det även förra året. Och sannolikt även året innan det.

Vilken fin tjej mamma får!

Jag blir glad av att åka till dagis. Spelar ingen roll om det varit en bra eller dålig dag på jobbet, så fort jag svänger in till Theas dagis och ser henne klättra, gräva i sandlådan eller stå och hoppa som en liten boll så blir jag bara lycklig. Eftersom jag har en ilsket grön bil som är lätt att känna igen är det alltid något barn som upptäcker mig redan när jag svänger in på gatan. Då går djungeltelegrafen blixtsnabbt och när jag kliver ur bilen är det redan tre barn som gastar att Theas mamma är på intågande. Välkomstkommittén vid grinden utgörs nästan alltid av Hannes och Vilma. När Thea upptäcker min ankomst lyser hon visserligen alltid upp som en sol men springer sällan fram till mig direkt. Hon springer istället runt och informerar samtliga fröknar om att "Mamma har kommit!" Men sen - sen får jag de finaste kramar man kan tänka sig. Idag lade hon även till orden "Vilken fin tjej mamma får!". Och då smäller man ju nästan av.

Idag har vi firat Lovisa-dagen. Med paket. Efter att Thea försäkrat sig om att ingen tomte skulle vara inblandad i festligheterna visste hennes glädje över att få öppna ett paket inga gränser. Thea fick ett 6m långt hopprep som hon snabbt lade på köksgolvet innan hon gick och lekte med sina andra saker i sitt rum.

Princesstårta med svamp?

En av Theas absoluta favoriter just nu är att leka affär. I hennes affär finns det väldigt mycket. Och hon vill sälja precis allt. "Mamma, vad vill du köpa?" "En tomat, tack" säger jag. "Vad vill du köpa mer mamma?" "En apelsin, tack" säger jag. "Mamma, vill du köpa korv stroganoff och banan och gröt och pannkaka och sylt och kamel (kanel) och blodpudding och vit glass och gurka och melon och strumpor och princesstårta med svamp på, mamma vill du det?" Och det klart man vill.

Bad+Schampo=pepparkaka

Idag har jag besökt produktionsanläggningen på Annas Pepparkakor. Thea skulle ha blivit fascinerad av maskinerna som bokstavligen spottade ut tusentals pepparkakor på nolltid. Hon som bara får EN pepparkaka, och det under förutsättning att hon accepterar schamponering av håret när hon badar. "Man måste titta upp på mamma", säger Thea innan hon böjer huvudet nedåt och får allt schampo i ögonen. Det var för övrigt den nya ekonomichefens första arbetsdag på Annas Pepparkakor. Han gjorde en både kraftfull och minnesvärd entré genom att faktiskt lyckas köra igenom ett staket och kvadda två andra bilar i samband med att han svängde in på parkeringen till sin nya arbetsplats. Tuff start på dagen, för honom och två av hans nya kollegor som fick sina bilar tillplattade.

Framtida musiker?

Thea är en musikalisk naturbegåvning.
Hon bjuder dagligen upp till dans eller musikshow. Till sitt förfogande har hon ett klangspel, bongos-trumma samt nytillskottet gitarr. Thea föredrar att skapa musik i grupp, allra helst skall hon spela och sjunga "hujedamej sånt barn han var..." och jag eller Jon köra Pippi Långstrump-sången på trumma. Samtidigt. Blir som stämmor fast olika låtar, känns ganska avancerat av en 3-åring att lägga stämmor. Ibland spexar Thea till det ytterligare med ett litet stick också. Då tar hon i lite extra på gitarren och gastar "Pannkakaaaaa! Blodpudding! Syyyyylt! Och gräddeeeeeee!"

Vilken sommar!

Sommarens höjdpunkter:

- Först ut var sommarkollot Knölsvanen på Barnens ö. 23 tappra föräldrar och 17 förväntansfulla barn delade tak under 4 dagar runt midsommar. Inom loppet av en halvtimme efter att vi anlänt hade Folke Norlander lyckats slå sig blodig i munnen och Thea skaffat sig en bula som snabbt antog formen av ett horn efter att hon sprungit in i en vägg i full karriär. "Mamma, det var en vägg där", sa Thea och pekade på väggen som hon inte kalkylerat med i sitt korridors-lopp. Det var tydligen fler barn som inte räknade med just den där väggen för lille Leo lyckades faktiskt välta den där provisoriskt uppsatta väggen någon dag senare. En supermysig helg med god mat, trevliga vänner, glada barn, högljudda barn (!), lek och stoj. Det gör vi om!

Em och Thea

- Thea får ytterligare en kusin! Den 15 juni kom Hedda utspurtandes i full fart. I likhet med syster Elsa har Hedda också fått sina föräldrars hår, dvs en rejäl hårkalufs som imponerade på personalen på BB.

En glad Jon och en hungrig Hedda

- Födelsedagskalas! Efter att Thea sjungit "Ja, må hon leva" för mig dagligen i veckor så var det så äntligen dags för Thea att själv bli firad! Morgonen startade som vanligt, dvs Thea vaknar först av alla, traskar in i sovrummet, buffar på mig och säger: "Jag är vaken nu, mamma! Jag vill ha fruskost!". Lyckades dock få henne i säng igen så att vi 4 minuter senare kunde "överraska" med skönsång och tårta. Jag och Jon hade förstärkning i form av Morfar och Eva så det blev förvånansvärt bra tryck i sången med tanke på denna arla morgonstund.

Thea 3 år

Den i särklass mest uppskattade presenten kom från Eva och Morfar!

- Thea spenderade sedan 10 dagar med pappa Vesa (eller Mesa, som Thea säger) medan jag och Jon åkte på finfin semester vid Gardasjön. Av det jag berättat från resan är Thea just nu mest fascinerad över att det inte fanns någon gröt i Italien.

En av mina favoritbilder från resan

Theas favoritbild från resan!

- Vi tillbringade en härlig vecka på Öland med Morfar och Eva. En av veckans höjdpunkter var besöket på Ölands djurpark, allra bäst tyckte Thea om aporna samt lejonet i plast som hon kunde sitta på. Påminner lite om när jag tog henne till Skansen för ett år sedan, populärast var då korna samt en liten gris i plast som hon kunde både pussa och sitta på!

Skansen 2008

Ölands Djurpark 2009

Det fanns levande djur i parken också

En överraskning var att parken även erbjöd en nöjespark samt en cirkusföreställning. Thea var dock noga med att försäkra sig om att clownerna inte skulle äta upp henne innan hon satte sin fot på föreställningen. Klokt. Själv blev jag förstås fångad i en håv av en av clownerna.
Sedan blev det åka av! Mitt största problem var nog att de där barnkarusellerna inte är anpassade för personer över 12 år men det var tydligen ok att åka med så länge någon kroppsdel befann sig i själva farkosten. Morfar var klok och satsade på den rymliga ankan istället.


"En gång till, mamma! Och så en gång till och en gång till och en gång till. Sen räcker det, mamma"


Ett gigantiskt tält med en tunnel inhandlades och sattes upp i halv storm som senare övergick till regn. Men det funkar ju precis lika bra att tälta inomhus.

"Griiiiiis!"

Söt!

Eva och Thea testar Kalmar sund

- Blöjor och nappar försvinner!! Helt makalöst, inom loppet av en vecka var både blöja och napp borttaget, utan olyckor eller vidare protester. Thea hittade förstås en napp under soffan som jag missat att rensa undan och som kvickt åkte in i munnen. Men efter att Thea förhandlat till sig en chokladbit i utbyte mot nappen så var det lugnt och hon har sedan dess inte frågat efter napp. Ett mysterium. Ett mirakel. Och så en förbaskat duktig Thea, förstås.

En stolt Thea inspirerar Elsa till pottan

Undrens tid är inte förbi...

3 år. Min finaste Thea har hunnit bli 3 år. Söt.

En blogg. Känns hur avancerat som helst. Men kul! Och man vill ju inte ge intryck av att man inte hänger med i teknikens underbara värld. Man är väl en modern mamma!