Morr-sjuka!

För den som lätt blir illamående av att läsa om kräk-sjuka bör sluta läsa ungefär nu. Thea fick nån kräk-variant i söndags kväll hemma hos Vesa. Vi har den oskrivna regeln att hos den Thea börjar kräkas får hon stanna oavsett vems dagar det är eftersom allihop annars sannolikt blir smittade. Den här gången var det med andra ord Vesa som drog nitlotten. Fast mest Thea förstås, stackaren, som var den som fick kräkas. Efter en ganska kräk-rik natt hos Vesa, ringde Thea mig på måndag morgon för att berätta. "Mamma, jag har morrat i natt!". Jag sa något om att det inte är vidare kul att kräkas men då blev hon nästan upprörd. "Jag har inte kräkits, mamma, jag har morrat!! I min säng och i pappas säng". Förmodligen är det det inledande kräk-ljudet som hon likställer med ett morrande (wrroaaarrr!). Sedan gav hon mig lite bra tips om hur man undviker att morra på sig. En hink, det tyckte hon var väldigt bra att ha bredvid sängen tex. Den där känslan av utmattning som jag själv brukar uppleva efter en sådan natt var uppenbarligen inget Thea kände av iallafall. När jag dumpade dator och en matkasse hemma hos Vesa några timmar senare stod Thea glatt och hoppade som en gummiboll.

Igår var det dags. Stora sprut-dagen. Efter att ha ögnat igenom menyn på vaccinationscentralen så föll valet på en dos 3 av TBE på mig själv och en dos Twinrix på Thea. När jag levererade eftermiddagens aktivitet till Thea efter dagishämtningen blev hon väl sådär entusiastisk. Men när hon förstod att det vankades tablettask som belöning så blev hon snabbt otålig att komma fram till Norviakliniken. I bilen hem och med munnen full av mini-zoo deklarerade Thea att hon tyckte det var roligt att ta spruta. Roligt att höra, för om 1 månad är det dags för andra dosen..

Min musikaliska tjej!

Jagad av ett bildäck

Häromdagen blev jag nästan påkörd av ett bildäck. I godan ro traskade jag på trottoaren i lugna Frösunda när det plötsligt hördes en smäll och jag såg en bil ligga lite på sidan och skrapa fälgen i gatan så att det slog gnistor. Föraren tappade kontroll över bilen och det var mer tur än skicklighet att han inte smällde med en mötande bil. Därefter svishade det förbi ett bildäck i full fart ungefär 3 meter bakom mig. Nu är jag glad att det trots allt är en 30-väg här i Frösunda, glad att jag befann mig 3 meter bort. Mest glad över att jag inte hade Thea med mig. Efter att ha läst nyheterna idag så inser jag att jag också är tacksam över att jag inte befann mig på Rörstrandsgatan och Karlberg igår. Där huserade tydligen upp till 100 huliganer med tillhyggen igår.

Gummistövlar. That's the shit. Efter att ha tagit mig igenom hela den här varga-vintern med mina fodrade Tretorn kan jag inte förstå hur jag har kunnat leva säkert 20 år utan ett par gummistövlar tidigare. Igår slog jag till på ett par till, ett par ofordrade den här gången. Och banne mig om det inte kommer att stå ett par halvhöga röda här också innan sommaren är här. Thea har greppat det här med gunnistövlar. De senaste veckorna har hon varje morgon velat ha sina röda gummistövlar istället för vinterskorna. Och blivit besviken när jag förklarat att det varit för kallt. Men nu blir det rött gummi för hela slanten som gäller!

Igår åkte Thea till Hudiksvall med Vesa, Linn och Ukki o Mummi för att hälsa på faster Nina och Tobias och deras lilla Maja-Lisa. Jon är i Thailand sedan en vecka tillbaka. Herregud, vad tomt det blev här hemma nu. Thea har undrat lite vart Jon tagit vägen i veckan och när jag förklarat att han är iväg och dyker i havet för att titta på fiskar så har hon sett lite skeptisk ut. Tror jag det, Thea och jag är av samma skrot och korn, dvs vi skulle aldrig frivillit stoppa huvudet under vattenytan. I synnerhet inte i flera veckor. I pedagogiskt syfte har jag föreslagit att vi ska titta på Nemo för att Thea ska förstå vad Jon ser för något där under ytan. Den där läskiga hajen planerade jag isåfall att snabbspola förbi. Men hon föredrar "Pippi Rimmar" (Pippi på rymen).

Renoveringen är nästan klar. Och den kommer nog att förbli nästan klar ett tag. I torsdags ringde nämligen hantverkaren och meddelade att han brutit handen. Förra året när jag planerade att boka honom fick han ryggskott, han har ingen vidare tur. Just nu är jag mest glad att han hann installera klart köket innan han skadade sig annars hade det blivit en lång tid utan spis och vatten. Några som kanske inte är riktigt lika glada är nog det par vars kök han precis hann riva ut innan han bröt handen. Där står de nu. Utan kök. Och med ett nytt kök levererat från Ikea i kartonger.

Före

Efter

Hermon Termon

Med tanke på avsaknaden av både yta och kök har vi i helgen fokuserat på extremt mycket utomhus-aktiviteter (sänder en tacksam tanke till det vackra vädret samt Theas Farmor och Farfar som försåg oss med både mat och trevligt sällskap igår). Idag började dagen alldeles för tidigt, 05.30 deklarerade Thea att det var uppstigning som gällde. Det gjorde dagen även igår så det är en oroväckande tidig trend vi går till mötes..

Söndagar har blivit Theas favorit-dag i veckan. Eftersom det betyder gymnastik. Hennes entusiasm för denna aktivitet varannan söndagsmorgon (känns dock som lunchtid för oss som joggar upp tidigt i ottan..) går inte att ta miste på och kan nästan liknas vid ett barns väntan på julklappsutdelning på julafton. Av någon anledning var dock dörrarna låsta och dagens träningspass inställt vilket förstås blev en stor besvikelse. Vi gick hem och slickade våra sår och beslutade oss istället för att testa Knatte-bio på Filmstaden i Råsunda. Idag visade de 4 kortfilmer med underbara Alfons Åberg. För Thea var upplevelsen av att sitta i salongen och titta på en "jättestor teve" lika stor som själva filmen. Och som räksalladen på en halv special (göteborgsvarianten på grädde på moset..) så inkluderade tillställningen även en tablettask. På en söndag!! (sitter varende unge i salongen med godis i knät eller bakom en gigantisk burk med popcorn så känner tom jag att det är läge att tulla på de där lördags-reglerna). Hur som helst, en mycket uppskattad tillställning som rekommenderas!

På hemvägen talade Thea om Alfons-filmerna och kom sedan in på Linns filmer hemma hos Vesa. "Hermon Termon" verkar vara en av favoriterna. Hon har nämnt det tidigare och då tog det betydligt längre tid för mig att lista ut vad hon pratade om. Nämligen Hanna Montana. Fast jag föredrar titeln Hermon Termon, tycker det är lite mer tryck i den titeln.

Idag har vi för övrigt inte ätit lasagne en enda gång. Det gör att den här dagen utmärker sig lite extra från de övriga dagarna den här veckan. Istället provade vi en fryst fiskgratäng. Med potatismos, sås och spår av fisk i. En läckerhet i pappkartong. Thea undrade var fisken var någonstans. Efter måltiden kom jag på att några som förmodligen har det ännu värre är alla stackars kaniner i området som har svårt att komma åt någon föda alls bland all is och snö. Sagt och gjort, vi tog en tur till parken och placerade ut tre stycken morötter. Bon appetit!

Proviant till våra kompisar i parken

Prata bråkigt

Thea har en trotsperiod i full blom för tillfället. Hela världen rasar samman fullständigt om allt inte görs i en viss ordning eller snabbt nog. Hennes i särklass bästa vapen är att skrika. Högt. Och på väldigt höga frekvenser. Häromdagen när hon lugnat sig efter ett klassiskt overallspåklädningsanfall förklarade hon lugnt för mig att "Man får inte skrika, mamma. Det får man inte. Men man får prata bråkigt". Det är nog baske mig ett av de bästa uttrycken jag hört, att prata bråkigt. Återstår dock att se om hon kommer att realisera denna teori i praktiken.

Jag har sedan länge insett att det gäller att välja sina strider. En kläd-fight är det aldrig värt att ta, så länge kläderna är förhållandevis rena. Följdaktligen ser Thea i det närmaste ofta ut som en påskkärring när hon åker till dagis iklädd prickiga strumpbyxor med gällivarehäng och randig tröja, ev en kjol i glad färg till det. Men lycklig är hon. I sina fina, eget valda kläder. Och det räcker för mig.

Vi är för övrigt i renoverar-tagen. Lite köksrenovering light kan man nog kalla det med ny bänkskiva, spis, fläkt, kakel, lagning av vägg och lite fondtapet. Min gamla snickare från Årsta-boendet har fått rycka ut igen, Marius, en rejäl karl med måtten 2 meter hög och 1 meter bred och som Thea tilltalar med namnet Malin. I tisdags gjorde han första spadtaget här hemma med målet att vara klar till i fredags. I sann hantverkaranda var detta förstås en mycket optimistik tidsplan. I synnerhet då han åkte på kräksjukan i torsdags. Följdaktligen har vi sedan i tisdags därmed inget vatten, fungerande spis eller diskho, skafferivarorna står i sovrummet och matbordet i Theas rum (numera en koja!). Vår infrysta lasagne har stått på middagsmenyn i princip hela veckan. För att variera har jag och Thea ikväll inhandlat kokt ris från vår lokala grek runt hörnet. Det kändes faktiskt riktigt lyxigt att kunna ackompanjera vårt 35-kronors ris med en gammal korv stroganoff som vi hittade i frysen. Jag kände att stunden nästan krävde ett glas rött för stämningens skull. Jag har sagt det förr men jag säger det igen: underskatta inte ett glas rött till en korv stroganoff!

Lasagne (dag 4)
Man ska inte förringa en riktigt god lasagne. Serveringsförslag för upplevd variation:

- lasagne al solo
- med grönsallad
- med gurka
- med tomat och sallad
- med avocado (se bild)
- lasagne al lyx: sallad, gurka, tomat och avocado

En väääldigt mönstrad tapet pryder numera vårt kök!