Jagad av ett bildäck

Häromdagen blev jag nästan påkörd av ett bildäck. I godan ro traskade jag på trottoaren i lugna Frösunda när det plötsligt hördes en smäll och jag såg en bil ligga lite på sidan och skrapa fälgen i gatan så att det slog gnistor. Föraren tappade kontroll över bilen och det var mer tur än skicklighet att han inte smällde med en mötande bil. Därefter svishade det förbi ett bildäck i full fart ungefär 3 meter bakom mig. Nu är jag glad att det trots allt är en 30-väg här i Frösunda, glad att jag befann mig 3 meter bort. Mest glad över att jag inte hade Thea med mig. Efter att ha läst nyheterna idag så inser jag att jag också är tacksam över att jag inte befann mig på Rörstrandsgatan och Karlberg igår. Där huserade tydligen upp till 100 huliganer med tillhyggen igår.

Gummistövlar. That's the shit. Efter att ha tagit mig igenom hela den här varga-vintern med mina fodrade Tretorn kan jag inte förstå hur jag har kunnat leva säkert 20 år utan ett par gummistövlar tidigare. Igår slog jag till på ett par till, ett par ofordrade den här gången. Och banne mig om det inte kommer att stå ett par halvhöga röda här också innan sommaren är här. Thea har greppat det här med gunnistövlar. De senaste veckorna har hon varje morgon velat ha sina röda gummistövlar istället för vinterskorna. Och blivit besviken när jag förklarat att det varit för kallt. Men nu blir det rött gummi för hela slanten som gäller!

Igår åkte Thea till Hudiksvall med Vesa, Linn och Ukki o Mummi för att hälsa på faster Nina och Tobias och deras lilla Maja-Lisa. Jon är i Thailand sedan en vecka tillbaka. Herregud, vad tomt det blev här hemma nu. Thea har undrat lite vart Jon tagit vägen i veckan och när jag förklarat att han är iväg och dyker i havet för att titta på fiskar så har hon sett lite skeptisk ut. Tror jag det, Thea och jag är av samma skrot och korn, dvs vi skulle aldrig frivillit stoppa huvudet under vattenytan. I synnerhet inte i flera veckor. I pedagogiskt syfte har jag föreslagit att vi ska titta på Nemo för att Thea ska förstå vad Jon ser för något där under ytan. Den där läskiga hajen planerade jag isåfall att snabbspola förbi. Men hon föredrar "Pippi Rimmar" (Pippi på rymen).

Renoveringen är nästan klar. Och den kommer nog att förbli nästan klar ett tag. I torsdags ringde nämligen hantverkaren och meddelade att han brutit handen. Förra året när jag planerade att boka honom fick han ryggskott, han har ingen vidare tur. Just nu är jag mest glad att han hann installera klart köket innan han skadade sig annars hade det blivit en lång tid utan spis och vatten. Några som kanske inte är riktigt lika glada är nog det par vars kök han precis hann riva ut innan han bröt handen. Där står de nu. Utan kök. Och med ett nytt kök levererat från Ikea i kartonger.

Före

Efter