Back in business

Ehm, time flies, som man plägar säga. Minst sagt. Men efter ett längre uppehåll och en numera dåligt uppdaterad blogg är jag nu tillbaka med full kraft!

En hel rad med högtider har hunnit passera och vi har i år tilldelats ett fantastiskt vinterlandskap!

Thea, Jon och väldigt mycket snö!

Linn provåker sina nya skidor och Thea hakar på i pulka!

Julen spenderade Thea i Finland tillsammans med hela finska gardet. I sann finsk anda bastades det dagligen och även Thea provade på att basta och sedan springa ut nakenfis och rulla sig i snön. Själv har jag denna vinter inte tagit en meter utomhus utan sällskap av min nyinskaffade vinterjacka i 90% dun. Men så är ju Thea av finskt virke också. Iallafall delvis.

Vi firade lite jul med Thea innan hon åkte till Finland. På dagis hade de fått i uppgift att skriva en önskelista som Tomten himself sedan kom och hämtade på dagis. Thea mindes inte så mycket om någon önskelista den där dagen, däremot talade hon lääänge om att hon minsann fick en pepparkaka av jultomten. Listan hade jag och Thea gjort med gemensamma krafter, kändes som en god idé att de önskingar som kom på listan skulle infrias. "Jag önskar mig Pippi-sak, pussel och en bok", sa Thea. Jag andades ut, det kändes rimligt att ordna. Generöst frågade Thea vad jag önskade mig. "Strumpor", sa jag. Och så kom vår julklappsdag. Thea var imponerad av att tomten lyckats ordna allt som hon önskat sig. Eftersom jag är lärarbarn, och därmed uppfostrad av två pedagoger, hade jag självklart slagit in ett par strumpor till mig också.

En av julens fina kreationer. Släng gärna ett extra öga på våra snögubbar, en populär byggsats från Panduro för barn i 5-årsåldern. Jag är 32 år och hade stora problem med såväl lim som svordomar. Men visst blev det fina små öron-muffar till slut!

En väldigt söt socker-bagare!

Strikta restriktioner vad gäller fotografering på Lucia-firandet på Dagis. En glad mamma och en söt tomte-tjej fick vi iallafall plåta

Thea och kusin Elsa

Avancerad pyssel-stund hos min syster. Elsa ville ha hjälmen på för säkerhets skull

Nyårsafton. En mycket trevlig kväll hos bekanta till Jon, men som kantades av ett särdeles dåligt beslut. Nämligen att åka kommunalt. Till Vendelsö. Ditresan gick som en smäck och Thea tittade intresserat på alla uppklädda och förväntansfulla nyårsfirande som satt på pendeltåget. Hennes blick stannade på några lätt-klädda tjejer med minimala kjolar varpå hon utbrast: "Mamma, titta de har inga byxor!!". Efter ytterligare två byten av kommunala färdmedel och en promenad var vi så framme och fick avnjuta en fantastisk 4-rätters middag. Eftersom övriga gäster begåvats med fantastiska sångröster kunde jag och Thea även avnjuta vacker stämsång. Thea fick sällskap av Lukas, 3,5 år och de lekte och bråkade som två 3-åringar ska göra :-).

Thea är en godis-gris. Den egenskapen har hon nog ärvt av mig. Och hos Ninni & Jonas fanns den största godis-skål Thea sett. "Jag har ätit hundra godisar!", berättade Thea för Vesa när han ringde och önskade Gott Nytt År. Riktigt så många var det förstås inte, men ganska många fler än jag brukar tillåta. Thea höll sig både glad, socker-kickad och vaken till kl ett då hon slocknade i vagnen på väg hem. Och tur var det. För den panik som åtminstone jag och Jon upplevde med en barnvagn på en överfull t-bana med berusade fest-firare var jag glad att hon slapp uppleva. 1 timma och 45 min senare var vi dock hemma och svor att vi hädanefter aldrig mer åker kommunalt med barn på en nyårsafton igen. Det blir inget svårt löfte att hålla.

Thea och Lucas värmer upp pianot

Till sist, till alla Er som trodde att årets julklapp var spikmattor. Prutt-lera! That's the shit! Jag säger bara Ica Maxi, 29,90 kr och sysselsatta barn i minst en halvtimme. Slå det om ni kan.

Elsa med Prutt-lera