En blivande gymnast?

Förra söndagen började Thea på gymnastik här i Frösunda. Och hennes entusiasm gick inte att ta miste på, hittills har hon mest fått se på när storasyster Linn gymnastiserar men nu var det alltså hennes egen tur att få känna på tjockmattor, bommar och ringar! Det är något visst med gymnastiksalsdoften. Själv förknippar jag den inte med så mycket glädje eftersom jag själv aldrig varit något gymnastiskt underverk och alltid tyckt att livet är en smula trevligare utan just redskapsgymnastik. Och kanske just därför, så kändes det fantastiskt att se Theas glädje över att få hoppa, krypa och hänga i alla saker. Och en eloge till Jons kollega Lena, som dragit igång verksamheten! Vem vet, om några veckor kanske jag också hänger i ett par ringar och bara
trivs!

Thea testar de små ringarna...

Och Jon klarar stationen med de stora ringarna, bra där!

Ett annat träningsredskap som Thea tycker är toppen är Jons mammas löpband. Efter en lunch hos Barbro för några veckor sedan och när det var dags att börja åka hem sa Jon "Näe, det börjar väl bli dags för oss att röra på oss". Thea lyste upp och utbrast, "Ja, Jon nu rör vi på oss!" och sprang och gjorde sig beredd på löpbandet. Det var bara att ta av sig jackan och börja löpa på bandet igen.

En lycklig tjej på ett löpband

Två ustlagna hjältar efter en insats på löpbandet