Skinka-pizza

I fredags var vi på pyjamas-party. Eller ja, Thea var bjuden på pyjamas-party men jag kommer liksom med på köpet när det är kalas hos kompisar. Jag valde dock att anlända utan pyjamas. Jag brukar vara den enda föräldern som stannar kvar, och försöker ofta göra mig så osynlig som möjligt så att Thea får kalasa i fred mellan insulinpennorna. För det blir ju en och annan. När det ska bjudas på korv med bröd, fika och därefter godis. Kvällens pyjamas-party bjöd på pizza-bak bland barnen. De delades in i tre lag som i omgångar fick göra var sin långpanna med pizza. Det här var väldigt roligt att se på så jag hade lite svårt att hålla mig "i kulisserna" den här kvällen. Födelsedagsbarnets pappa tyckte att varje lags pizza skulle ha ett riktigt bra namn. Första gruppen döpte sin till "Eric Saade-pizza". Inte helt otippat valde nästa lag att kalla sin för "Sean-Banan pizza". Sedan var det Theas och hennes lags tur. "Vad ska er pizza heta?", frågade Majas pappa. "Skinka-pizza!", utropade Thea. Jag tyckte det var väldigt roligt. Åtgången var dock begränsad, tom skinka-pizzans egna bagare drogs till de konkurrerande pizzorna.