Morr-sjuka!

För den som lätt blir illamående av att läsa om kräk-sjuka bör sluta läsa ungefär nu. Thea fick nån kräk-variant i söndags kväll hemma hos Vesa. Vi har den oskrivna regeln att hos den Thea börjar kräkas får hon stanna oavsett vems dagar det är eftersom allihop annars sannolikt blir smittade. Den här gången var det med andra ord Vesa som drog nitlotten. Fast mest Thea förstås, stackaren, som var den som fick kräkas. Efter en ganska kräk-rik natt hos Vesa, ringde Thea mig på måndag morgon för att berätta. "Mamma, jag har morrat i natt!". Jag sa något om att det inte är vidare kul att kräkas men då blev hon nästan upprörd. "Jag har inte kräkits, mamma, jag har morrat!! I min säng och i pappas säng". Förmodligen är det det inledande kräk-ljudet som hon likställer med ett morrande (wrroaaarrr!). Sedan gav hon mig lite bra tips om hur man undviker att morra på sig. En hink, det tyckte hon var väldigt bra att ha bredvid sängen tex. Den där känslan av utmattning som jag själv brukar uppleva efter en sådan natt var uppenbarligen inget Thea kände av iallafall. När jag dumpade dator och en matkasse hemma hos Vesa några timmar senare stod Thea glatt och hoppade som en gummiboll.

Igår var det dags. Stora sprut-dagen. Efter att ha ögnat igenom menyn på vaccinationscentralen så föll valet på en dos 3 av TBE på mig själv och en dos Twinrix på Thea. När jag levererade eftermiddagens aktivitet till Thea efter dagishämtningen blev hon väl sådär entusiastisk. Men när hon förstod att det vankades tablettask som belöning så blev hon snabbt otålig att komma fram till Norviakliniken. I bilen hem och med munnen full av mini-zoo deklarerade Thea att hon tyckte det var roligt att ta spruta. Roligt att höra, för om 1 månad är det dags för andra dosen..

Min musikaliska tjej!