Vi fick några rullar gräs över. Dagen efter skulle det rullas gräs på visningstomten på gatan. Vi må ha varit överdrivet noggranna med att raka och välta jorden innan vi lade gräs, men här pratar vi om ett gäng som med hjälp av sina stövlar sparkade ut jorden på visningstomten innan de började rulla. Tre gånger fick de åka och komplettera eftersom de räknat fel på ytan. Jag erbjöd dem våra överblivna rullar och de kastade sig över dem som hungriga vargar. En man plockade även med sig vårt överblivna spill i form av decimeterstora grässtumpar som åtminstone jag upplevde som obrukbara. "Du förstår, jag har väldigt svårt att man slänger levande ting, sa han och nickade mot de små grästuvorna". Därefter verkade han vilja lösprata lite. "Du, jag tänkte på det här med förlossning. Gör inte det väldigt ont?" Jon hade stött på samme gräsläggarman dagen innan och fått frågan om huruvida hundar och vargar kan para sig. "Googla det, sa mannen". Verkar vara riktigt proffsigt folk man har hyrt in för att fixa till visningstomten.
onsdag 28 september 2011
Förvandlingen
Nyckelfärdigt hus. Innebär i praktiken att man har hela trädgården kvar att anlägga. 70 ton jord, 280 kvadratmeter gräs på rulle, ett lass kross, ett par ton plattor och 96 perenner senare så börjar det likna nåt!
Sedan kom "Dan grävare". En man som blivit ett koncept här på gatan. Sjukt skicklig man som hjälpte oss rätta till nivåerna, schakta ut samt skapa en platå i slänten. "Gräv så högt upp du kan!", hojtade Jon. "Du, blir det inte lite högt...?", undrade jag. "Näe, det blir kanon att göra en uteplats högt upp!", sa Jon.
Tillbaka till vår schaktade slänt. Eller "mördar-slänten" som vi numera kallar den. Vi upptäckte nämligen att planteringsjorden som Dan klätt in slänten med började rinna ner när det regnade. För att rädda slänten klädde vi därför in den i täckduk samt började plantera perenner för att hålla jorden på plats. Till saken hör att jag och Jon från det att vi köpte tomten haft en väldigt tydlig och enig vision om att "keep it simple". Vad sjutton var det som hände egentligen?! 96 perenner senare skulle jag nog säga att vi i dagsläget har gatans mest avancerade tomt.
Är det bara jag som får associationer till Flashdance? Det kändes som att Jon i vilken sekund som helst kunde lagt ner sten-skärar-apparaten, kastat av sig öronskydden och tagit ett par danssteg över de nylagda plattorna.
Innan träningsvärken efter plattorna lagt sig kom våra 280 rullar med gräs. Men efter alla veckors underarbete kändes det som en belöning att få kånka på de gröna rullarna.
..fast hon tyckte det var klart roligare att springa i vattenspridaren.Här töms stövlarna på ett par deciliter vatten.
Nu har vi gräs!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar