Jovisst vet ni, det är sant. Den är såld. Och det var med blandade känslor jag såg min gröna pärla rulla iväg från mig och Fantans väg häromkvällen. Gamla Bettan. Min första, alldeles egna bil. Så nätt, så perfekt, så grön. Eller kanske inte så perfekt förresten, förra årets motorhaveri med bärgning kostade mig skjortan. Men det spelar liksom ingen roll. Jag älskade min gröna, fina bil.
Nu har vi en Mondeo. Känns lite som ett lastfartyg när man kuskar runt. Men jisses vad mycket det går in i den! Synd bara att den inte är lika grön som golfen. Det var så praktiskt när man glömt var man parkerat bilen på Ikea - då lyste det grönt någonstans och man hittade rätt på en gång. Svårare med den taktiken med en mörkblå bil. Fast vi har iallafall lyckats få den lite ringmärkt. Eller rättare sagt vår granne, som backade in i bilen och gjorde en rejäl buckla. Lite av en prestation eftersom hon hade sån där manick som piper när man kommer för nära en kant. Eller i detta fall vår bil.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar